Meet Joe Black

Jag glömde min första (och hittills största) kärlek.
Men idag blev jag återigen påmind.
Brad Pitt.
Vilken heting!



Nu lyssnar jag på en av min och Yvonnes låtar. Den vi brukar sjunga, i olika stämmor. På stan, hemma, på U-bahn. När vi får lust helt enkelt. Imorrn ska jag lyssna på annan sorts musik. Musik som får mig att tänka på en person. En enda person. Imorgon ska jag på Yran, först och främst för att se Kent. Då inte du kan vara där, får vi andra kliva in. Vi är några stycken, tillsammans med stora delar av Sverige. Det finns mycket jag vill skriva, för att jag äntligen sitter vid min dator. Det tangentbordet som fått stå ut med allt. Hårda slag, tårar, skratt och en hel del brödsmulor! Men det finns så mycket jag vill säga, så mycket jag vill försöka förklara. Samtidigt som detta "berätta inte för mycket Angelica, utelämna dig inte helt" alltid viskar i bakhuvudet. Att jag inte får visa alla mina drömmar, mina tankar och känslor. Men vad kommer hända? Kommer jag börja radera inlägg, låtsas att jag inte har skrivit dom. Förklara att jag var en annan, en som ville berätta just detta, just nu. Ibland vet jag inte ens vad jag håller på med. Jag tappar bort mig själv och den jag är, mot den jag vill vara. Önskar att jag var. Önskar att jag hade. Vet inte längre vad jag vill få sagt. Vet inte om jag vågar.

Berätta en sak om dig som inte många vet.
Jag känner mig vilse


Comments
E skrev 2010-07-30 @ 15:54:35

Skaffa en till blogg vettja, där du skriver ner allt det där du vill säga. En 'hemlig' blogg, som bara du vet om. Och ja, såklart om du vill att någon annan ska läsa det också. :)

URL: http://emien.blogg.se/

What do you want to tell me?

Name (required)
Remember me

Mail (will not be published) (required)

Website

Comment

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!