Who knew?


Fotograf; Anna Fröjdh

Ibland kommer det bara över mig. Hur mycket jag saknar honom, hur mycket jag saknar min självutnämnda fadder-bror Jonas. Hur mycket jag än försöker, kan jag inte förstå att han inte kommer tillbaka. Att han lämnat oss kvar här med en sorg större än jag kunde tänka mig. Jag saknar honom så det gör ont, och är ledsen att jag inte oftare berättade vad han betyder för mig. Att han var, och på ett vis fortfarande är, en av dom viktigaste människorna i mitt liv. Idag kände jag honom, i bilen påväg till Rewe, en låt på radion och en smekning av vinden genom min öppna bilruta. När jag sträckte mig ut och kollade upp såg jag en reva i molntäcket och jag kände hur han var med mig.
Allt kommer bli bättre, frågan är när, och om jag någonsin kommer komma över detta helt.
Om jag någonsin kommer känna mig hel igen.

You took my hand, you showed me how
you promised me you'd be around
uhu, that's right

I took your words and I believed
in everything you said to me
uhu, that's right

If someone said three years from now
you'd be all gone
I'd stand up and punch them out
coz they're all wrong

I know better
coz you said forever
and ever
who knew?

Comments

What do you want to tell me?

Name (required)
Remember me

Mail (will not be published) (required)

Website

Comment

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!