Angie

För ett år sedan hade jag precis fyllt 22. Vi hade firat i dagarna 5 och jag var helt slut (och ordentligt firad. Åh så roligt jag hade). Jag hade ljusare hår än jag har nu, och längre. Jag bodde tillsammans med Byströms i prästgården och var lite kär. Jag jobbade deltid i Svenska kyrkan och passade pojkar på den andra tiden. På helgerna umgicks jag med vänner och drack öl. Jag tränade ingenting och hade aslite pengar. På ett år hinner man med mycket, men det var inte under detta år jag förändrades mest. Jag är absolut inte samma person som för ett år sedan. Jag är både äldre och lite smartare (vill jag tro). Men nu känns det som att jag har hittat mig själv, att det är så här jag är. Fint, om jag får säga det själv.

Detta gick att läsa i min blogg för precis ett år sedan;

Tio saker jag gjort för första gången under vår Düsseldorf/Köln-resa;

1. nästan-kört mot rött
2. bott på hotell med min älskling (läs; Yvonne)
3. suttit på en orgelpall medan kantorn spelar
4. ätit världens godaste flammkuchen och en lussebulle större än mitt huvud
5. hört en predikan mer än en gång
6. ätit hummer, as-stor-räka, tryffel och tuggat på en snigel
7. varit på gudstjänst på tyska
8. sett Kölner Dom
9. sett samma luciatåg två gånger på en timme
10. fått en nära-döden upplevelse

Mina resekamrater. Min kantor och min prälle, utanför Domen i Köln (och den stora julmarknaden folk åker land och rike för att vara med om)