Spelschema

Okej.
20.00 spelar både Markus Krunegård och Melissa Horn.
21.45 är det Johnossi
22.15 ska jag djura iväg på N.E.R.D
Sen är det bara att vänta på Kent som börjar spela 00.30. Ska man få plats där så lär man ju vara där i god tid. Jeez, stå still och vänta på ett och samma ställe är inte riktigt min grej. Jag får bunkra upp med mat eller dyl.

Först och främst - Kent.

Fredag.
Idag spelar Kent på Storsjöyran i Östersund, och jag trodde verkligen inte att jag skulle ta mig dit. Men min underbara tjidtjie bestämde sig för att bjuda sina tre barn på hela kalaset, alltså åker familjen Renhuvud i eftermiddag mot Östersund för att (först och främst) se på Kent. Känns som ett skönt avbrott i vardagen (för det är mest vardag nu) och det ska bli grymt att få se Kent. Speciellt då halva Mittådalen kommer att vara där. Så idag poppar jag Kent, jag är ju egentligen inget stort Kent-fan så jag får helt enkelt uppdatera mig lite. Så snart är jag redo, låt oss bara hoppas att det inte spöregnar. Men det lär det väl göra, vilket är helt okej.

Har jag något sammanhängande i mina inlägg nu för tiden?

Jaja, det är okej.
Ristin har fått en pojke till (nr 4 i följden. Bejby no.4.)
Yvonne är i Paris och går inte att ringa
Jag får träffa Silje och Ana idag
Mina syskon är bäst
Jag ska åka till Sveg nästa vecka
min lillasyster ringde mig igår och sa att jag var tvungen att komma till henne innan jag åker till Tyskland (Självklart lillasyster, allt för dig)

Meet Joe Black

Jag glömde min första (och hittills största) kärlek.
Men idag blev jag återigen påmind.
Brad Pitt.
Vilken heting!



Nu lyssnar jag på en av min och Yvonnes låtar. Den vi brukar sjunga, i olika stämmor. På stan, hemma, på U-bahn. När vi får lust helt enkelt. Imorrn ska jag lyssna på annan sorts musik. Musik som får mig att tänka på en person. En enda person. Imorgon ska jag på Yran, först och främst för att se Kent. Då inte du kan vara där, får vi andra kliva in. Vi är några stycken, tillsammans med stora delar av Sverige. Det finns mycket jag vill skriva, för att jag äntligen sitter vid min dator. Det tangentbordet som fått stå ut med allt. Hårda slag, tårar, skratt och en hel del brödsmulor! Men det finns så mycket jag vill säga, så mycket jag vill försöka förklara. Samtidigt som detta "berätta inte för mycket Angelica, utelämna dig inte helt" alltid viskar i bakhuvudet. Att jag inte får visa alla mina drömmar, mina tankar och känslor. Men vad kommer hända? Kommer jag börja radera inlägg, låtsas att jag inte har skrivit dom. Förklara att jag var en annan, en som ville berätta just detta, just nu. Ibland vet jag inte ens vad jag håller på med. Jag tappar bort mig själv och den jag är, mot den jag vill vara. Önskar att jag var. Önskar att jag hade. Vet inte längre vad jag vill få sagt. Vet inte om jag vågar.

Berätta en sak om dig som inte många vet.
Jag känner mig vilse


With you beside me I no longer fear

Första och sista gången jag tog med Diblack ut på promenad. Glad var han, men skulle ju nosa i varenda buske (finns rätt många sådana här) och hitta varenda lilla djur som fanns att hitta (finns ungefär lika mkt smådjur som det finns buskar..) Men en promenad blev det vilket var skönt. Dock har jag nu varit vaken i 3,5 timmar och ingen i familjen har bestämt sig för att vakna än. Ska snart gå in och väcka lillasyster tror jag.

På tal om systrar så tänker jag extra mycket på storasyster Lindas familj idag som förlorat en god vän och Mollys goffor. Jag kan inte säga att jag vet hur det känns, för ingen vet hur en annan människa känner i sorg. Men jag vet vad ni går igenom, och vad ni har framför er. Det gör ont i mig, för er skull. För hans familjs skull.
För det finns inget svårare än att behöva lära sig andas utan en människa man sett som självklar.
Jag tänker inte säga att det är lätt.
Men det går, för att man inte har något annat val.

Vila i frid Mattias Rubensson.


One day, we will all meet the people we love
the people who cared and the people that listened
the people you called home, the people that made you cry
we will all meet the people that helped us breath
so hold on, be strong
we will all meet one day


I'll never be the same, if we ever meet again

19 Tage.
Noch 19 Tage.

Summer und Sonne!

SOL och VÄRME även i västra Härjedalen! (Är jag i västra Härjedalen? Har alltid varit dåligt på sånt där..)
Så idag har jag inte bara tagit emot ca 4 tappra kunder utan även solat! Min aahka och aajja råkar ju faktiskt ha en helt underbar altan + gräsmatta, så det har vairt tråkigt att inte kunnat utnyttja detta faktum. Men idag blev det alltså av. Dagen avslutades med kycklingsallad på altanen med min lilla familj. Gemytligt som bara den om ni frågar mig.

Nu blir det fortsatt familjemys med film (efter Carolina Klüft hoppat klart såklart)

And time goes by so fast

Dom påstår att det gått över tre månader.
Tre månader i livet utan dig.

Ibland känns det som tre dagar.
Ibland som tre år.

Jag tror saknaden aldrig kommer att försvinna, kanske mattas ut, bli mindre ond.
Men försvinna helt gör den inte.
Inte idag, inte imorgon, inte om 20 år.

För vi slutar aldrig prata om honom, om den människan som förgyllde våra liv under 20 år.

20 år, 3 månader och 3 veckor.

Alla goda ting påstås vara tre.
Tydligen, finns det onda ting, som också dom envisas att vara tre.

Det finns så många låtar du missat! Så många fina kalvar du borde sett. Du borde ha varit den som hjälpte Tova att hoppa i forsen i år, istället fanns Marika där att ta emot henne när hon kastade sig ut. 
Vi saknar dig Jonas, Jag kan helt plötsligt ärligt säga att det inte går en dag utan att jag tänker på dig.
Eahtsam datnem Faddervielle. <3

På tur til Norge.



I lördags fyllde min laevie Vaino 18 år. Jag och lillebror lånade tjidtjies bil och drog till Röros för att fira detta. God mat, trevligt sällskap och en hel del på dryckeslistan innan vi for ner på "byen" för att dansa loss. En rolig kväll som avslutades i en alldeles för trång säng (4 vusna människor FÅR plats i en dubbelsäng, det blir bara väldigt trångt..)

Nu är jag tillbaka i Mittådalen där det inte händer speciellt mycket att raportera. Vi tog oss en tur till Bruksvallarna för att hälsa på Tilda och Krille igår, vilket var gemytligt.
Det är verkligen inte mycket fart här i Västra Härjedalen..
Mest regn. Regn, kyla och (håll i hatten) lite snö.
Vars i min HATT är min sommar!?!!

Det vackraste vi har

Hittade en fin bild på tjidtjies blogg.



Alltså, jag gillar ju barn jag!
(tur det med tanke på mitt jobb. haha)


Allting påminner om dig

Semester ja.
Om det är någon som fortfarande kollar in lite sporadisk så kan ni få veta att jag fortfarande befinner mig hos mormor och morfar i Härjedalen. Här målar jag hus, låtsas att det är varmt och kramas med fina människor. Kommer nog bli här ett bra tag då jag för det första trivs, och för det andra inte har råd att åka någon annan stans. Nu är hela familjen här (förutom att lillebro för tillfället befinner sig uppe i Hamran igen med tre Faluvänner och Lillasyster är på tur till Ösd) och det är hur mysigt som helst. Idag var det marknad i Funäs och jag var ner med mormor en sväng. Kikade runt, åt världens godaste hamburgare (for REAL! Dom bästa hamburgarna i världen görs av Pölsekongen i Funäs!) köpte en topp och åt mjukglass. Träffade lite folk och det känns fint, att jag är hemma. Att jag känner månniskor här, som gör mig glad och får mig att skratta, minnas och även gråta.

För det är okej att gråta. Imorse skjutsade jag liten till bussen i Funäs och åkte sedan förbi din grav. Jag har aldrig förstått meningen med gravar. Varför folk envisas med att gå dit dag ut och dag in. Men nu förstår jag. Det är där din kropp ligger, inte du, det kände jag. Men jag var med när kistan sänktes ner, det var där vi tog farväl och släppte ner en sista ros. Det är fint där, blommor och saker som visar vem du var. Allt andas tomhet, men vi gör vårt bästa för att fylla tomrummet. Jag har varit mycket med din familj, dina småsyskon, som är så fina, så fina. Tova är precis som du, hon är så lik dig på alla möjliga sätt. Till utseendet, men också till sättet.
Hon är så vacker Jonas!
Jag vet inte vad jag ska säga om Hamran. Där var det tomt och lite upp och ner. Inget gick lika bra som när du var där.
Ibland kan jag vakna upp med panik i bröstet och inse att du inte längre finns.
Då saknar jag dig ännu mer, men försöker tro att du har det bra.
Och att vi ses snart igen, min kära vän.


Du saknas oss.

Mittådalen

Kalvmärkningen är klar för i år.
Överaalt.
Så just nu befinner jag mig i Mittådalen.
Målar aahka och aajjas hus.
Önskar mig varmare väder.

Ikväll var det grillbuffé på Eriksgården.
Sen hamnade vi hemma hos Larsan och Åsa.

Well, sommaren flyter på, och det är bra.
Fint, med semester.

Men jag vet ändå att det är 27 dagar kvar tills jag åker hem igen.

Puss!

now listen to me baby

Jag har semester, och det märks. Sen vi kom tillbaka från norrland så han vi sova (knappt) en natt i Mittådalen innan vi for till Storsätern för att börja kalvmärkningen. Vi hann ha in två gånger i Huskläppen, och nu har vi haft några dagar ledigt innan det är igång igen nu inatt (vilket betyder att jag ska gå upp om 3,5 timme och därför ska försöka hålla detta kort).
Dom här dagarna i Storsätern har jag hunnit med en del. Umgåtts med massa släkt och vänner, bakat med farmor (vilket var bland det roligaste jag gjort. Har tagit massa bilder som kommer upp här eller på fb inom kort), plockat blommor, kollat fotboll, busat med lillasystrar och en systerdotter, badat, kollat film, svettats och lite mer. Nyss fick jag prata och cama med hela familjen Byström också, vilket var fint (jag saknar er!)

Så jag har fullt upp men ändå inte, hör ni inget från mig är det för att jag kramar ut det mesta av semestern, och jag har det bra. Trots att jag helst vill vara i Tyskland när Tyskland tar hem VM-segern (jodå, här är vi possitiva) så är Sverige helt okej. Jag längtar tillbaks till Frankfurt, men just nu har jag det fint. Att jag har min lillasyster hos mig hela sommaren gör det hela mycket bättre.

Så inatt är det kalvmärkning i Fjätvallåsen vilket betyder att jag inte går att nå på ngn dag (ingen teckning) och sen åker jag och syskonen direkt till Mittådalen (förhoppningsvis senast onsdag). Då blir det ännu mer kalvmärkning och när den är slut är Juli nästan förbi.

Najs! (har jag det)

Puss!

RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!