Angie

Det är inte det att jag inte vill blogga.
Jag har bara inget att säga. Liksom.

Var på stan idag. Försökte köpa..

Alltså nej jag orkar inte.

Jag. var. ut. igår.

Har spenderat hela dagen på stan. Träffade Izabella (som fyndade en väska för 30 €. I äkta läder!) och sedan även Yvonne. Råkade shoppa loss (klänning, tröja, 2 toppar, en sjal och en bh) och drack sedan ett glas vin innan vi tog oss hemåt. Nu ska jag packa upp klänningen så den inte är skrynklig när den ska på om några timmar.

Cocoon blir det ikväll. DANSAS ska det!

Nu har jag spenderat över tre timmar med att skypa med Nisse. Fredrik. Min bästa vän. Jag saknar honom så det gör lite, lite ont i hjärtat. Det kommer över mig ibland. Hur mycket jag fick lämna för att få det jag har nu. Det som är bra är att dom (förlåt Maria, men jag skriver dOM) som är värt det, finns kvar. Vad som än händer, vad jag än gör.



Men för säkerhets skull har vi bokat in ett datum nu.
Så han kommer runt den 15.de Juni till mig.
Världens finaste kille.

Det är verkligen alltid torsdag.
Idag ringde aethjie. Han vill ta sin fru och yngsta dotter och hälsa på hos mig. Jag hoppade upp och ner av lycka och började kolla biljetter (då han är en väldigt, impulsiv, människa och vill komma redan i Mars). Först hittade jag biljetter, för dom alla tre, för 3000 kr ungefär. Sen kollade jag en gång till och då visade det sig att en biljett kostade ca 3000 kr. Najs. Inte så mycket.

Sen fick jag ett jobberbjudande idag (egentligen tre) men det handlar inte om heltid så vi får se hur det blir med det hela.

Jag sitter i pyjamas och lyssnar på Kicki Danielsson som hackar sig ut genom högtalarna. Funderar på att gå och duscha och ser snön genom fönstret som faller ner på...

Vänta ett slag!
SNÖ?

VAD HÄNDE MED VÅREN SOM SÅ FINT VAR PÅVÄG?
OCH JA, JAG TÄNKER FORTSÄTTA SKRIKA SÅ LÄNGE DET SNÖAR.
F***A

För Izabella; Jag tänker vägra skriva vad jag gjort, inte gjort, ätit, tänkt och känt idag. Stenvägra. Bara så att du vet.

Och plötsligt fick jag inget att skriva om.
Förutom att det måste få ett stopp på detta prat att jag bara äter pasta, pesto och creme fraiche. Ta't lugnt mina vänner (läs; Madde), det var längesen jag proppade i mig enbart onyttigheter. Idag har jag dagen till ära ätit lasange till lunch och till middagen blev det till och med SPENAT. Min matköpskorg (snyggt ord) innehöll mestadels frukt och frukosten bestod av 1 ägg och en knäckemacka. Så du kan lugna ner dig, jag är ingen kolhydrat längre. ;)

Nu ska jag bädda ner min sambo.

Idag har jag. Alltså det här börjar ju bli som en "Kära Dagbok!"-blogg. Vad jag gör om dagarna och inget mer. Det vore väl okej, om jag gjorde något värt att skriva om i mina dagar. Det gör jag inte. Förutom att jag försöker ta upp kampen mot min kropp som envisas med att.. Ge upp. Så förutom att C-vitaminerna flödar så har jag köpt tabletter som ska få upp mitt dåliga Järn-värde (jo vi har diagnostiserat mig med järn-brist). Efter denna långa krankenheit så är jag numera PROFFS på mediciner i alla dess slag. Jag proppar nu i mig allt jag kan komma åt och tar glatt emot tips från alla håll och kanter. Jag är ledsen att mina inlägg handlar nästan oavbrutet om sjukdomar, men det är lite det som är mittpunkten i mitt liv just nu. Det är svårt att tänka på annat när man mår illa hela morgonen + förmiddagen och sedan får huvudvärken from hell efter lunch för att sedan avsluta dagen med att jag däckar och sover en stund innan jag är pigg som en lärka på kvällen och sedan i alla fall somnar innan 00.00.

Det ger mig.. 15 minuter att borsta tänderna och lägga mig i min säng.
Förresten åkte familjen till Sverige idag. Dom ska ta emot sitt hus (det står ju iofs stilla, men dom ska få nycklarna. Och huset. Fast få och få, dom betalar ju för det. Rätt mycket pengar eller hur Anders.. ;P )

"Flytta för all del till Antarktis om du vill. Du är min åabpa ändå."



Ibland behövs det inte mer. Manne datnem eahtsam gieries åabpa.

Igår gick jag och Yvonne på bio. Jag gick fint fram och frågade kassörskan om 127 Hours gick i Originalfassung (vad det heter på svenska är oklart. Men Odubbat liksom). Jodå sa hon och vi köpte två biljetter. När vi sedan gått därifrån så slänger jag ett getöga på biljetterna i min hand och inser att det står The Kings Speach på dom. Najs, om man ville se The Kings Speach det vill säga. Det ville inte vi, men vi fick minnsan tacka och ta emot och sätta oss längst upp i en fullsatt biosalong inne i ett hörn och kolla på The Kings Freakin Speach.
Tur att den var bra.
Idag efter gudstjänsten gick jag och Yvonne ner på stan. Mötte upp maria och Frida och satt på Bull and Bear ngr timmar. Frida åkte sedan hem och vi andra gick, återigen, mot bion. Denna gången blev det Freundschaft Plus (dubbad på tyska såklart) med Natalie Portman och Ashton Kutcher. Sjukt rolig (och bra) film. Faktiskt.

Nu sitter jag hemma och är avundsjuk på Tonje och Tone som får spendera en hel massa tid med min IdaPiga. Sis, läser du detta så vill jag du ska veta att jag saknar dig. Otroligt mycket.

Jag hade tänkt att blogga, men eftersom det råder stiltje i mitt liv now adays så har jag ingetning att skriva om. Jag gör ingenting. Fast vänta, igår var jag och klippte mig, blev nöjd. Han som klippte mig hette inte Herr Ravioli som jag trodde men nästan. Han trodde iaf att jag hette Von Andersson och det kändes kul. Sen träffade jag Kamilla på Starbucks där vi blev sittande ett tag. Strosade en halvtimme på stan innan vi gick till Holyfields ("världens BÄSTA restaurang!") och åt. Dit kom även Yvonne efter ett tag och vi satt kvar tills klockan blev kväll. Så var det med den dagen, och mer blev det inte heller.
Jag börjar bli gammal..

Här är min tjidtjie;



Hon är fett snygg.

Nu ska jag åka ner på stan. Jag ska klippa mig. Det är så dags nu kan jag säga. Sist jag klippte mig var det sommar och jag hade just kommit hem från det ledsnaste i hela världen.

Efter tusen dagar som sjuk förtjänar jag att få bli fin i håret. Ikväll ska jag försöka få tag på Annika och Lulu. Annars ska jag göra något coolt med Carl philipp. Det var också längesen.

Allt var tydligen längesen nu..

Åabpa - Det var som att åka till jmk med en 20 år yngre, och lika många kilo lättare, aehtjie.

Jag då? Jo jag har varit hos Dr. Gasteyer och blivit tillsagd att dra ut några visdomständer.
Om jag sparade några pengar på att stanna hemma från Österreich-resan? Skulle inte tro det..

Yvonne - jag trodde jag hade foglossningar i mina höfter idag. Så kom jag på att jag inte vet vad foglossningar är..

Det är inte lätt att vara sjuk.

Det här är mina syskonbarn;



Dom är ungefär det finaste jag vet.
Det var det jag ville säga. Godnatt

Ursäkta mitt dåliga bloggande, men jag har fullt upp med att bli frisk.

Hur det går? Sådär alltså. Fick en påse gott och blandat från Malin idag (och då menar jag inte godiset) som ska hjälpa mig tillfriskna. Att jag sedan fått en visdomstand som bestämt sig för att börja växa precis nu hjälper inte till. Så att säga.

Men jag är possitiv! Imorrn ska jag jobba! (hade jag tänkt..)

Jag håller med Yvonne. Det är viruset från helvetet jag har fått..

Angelica - flickan som aldrig blev frisk.

Jag ska nog skriva en bok.

I Frankfurt finns det något som heter "Frankfurter Bad".
Har man ett "Frankfurter Bad" så har man med all säkerhet badrummet (med allt vad det innebär) i sitt kök.

Och det mina vänner, är inget skämt.
Jag har sett ett med egna ögon.

Jag har lärt mig att printscreena med min mac! Helt lovely om ni frågar mig.
Och jag valde att bevisa det med inlägget med mitt fina rim i.
Som jag upptäckte så fort jag lagt ut inlägget. Snyggt rim där.

Johannes - Men Elias är så ENVIS!
Elias - mäh! Är jag inte alls det..
Johannes - HA! Vet du ens vad det betyder!?!
Elias - neej..
Johannes - HAHAHA!!

Tystnad

Johannes - inte jag heller..

Ligger och (försöker göra allt för att slippa städa mitt rum) läser min gamla blogg. Hittar ett inlägg från 4.de September 2009. Jag skrev det när Johanna skulle gifta sig med sin Christopher. Jag tänkte återge det och sedan komma med en fråga.

"Jag vill mest bara önska er två lycka till. Jag tänker på er idag.
Johanna, ta hand om dig där borta och kom snart och hälsa på! Du är söt tycker jag.

(blev det ett litet rim där minnsan)

Viel glück Schatzi! "

Är det bara jag som inte hittar "rimmet" jag så fint tror jag fått till?

Alltså.
Jag har en vän. Jannie heter hon.
Min vän Jannie, har en pojkvän. Nils-olof heter han.
Jag har hört att det finns ett ord för såna som dom (och nu tänker jag inte på "mentalsjuk")


Jannie - det är inte bara Paula du är lik..

Dagens höjgpunkt var ju iaf att åka med Anders och Emanuel till Nordwestzentrum. Dom skulle klippa sig och jag fick 20 minuter permission. Fick tag i en tunika på halva priset på Vero Moda innan jag shoppade loss för 30 € på DM. Det enda possitiva är att man får dubbelt så mycket saker för 30 € på DM än man skulle få hemma i Sverige på vilken annan "skönhets" butik som helst. Tre nagellack köpte jag bla. Och äntligen en ny ögonfransböjare och mascara (var på tiden). Sen köpte jag även världens dyraste tandborste.

Upptäckte jag såklart inte fören jag satt i bilen påväg hem.
Men så dyr som den var så ska jag borsta med andakt.

Sen har jag kollat på melodifestivalen och senare Star wars episode 4.

Bättre det än gårdagen som spenderades med Anders framför Antikrundan och spårlöst.

Och ja, ni får gärna aldrig nämna det för någon.

Och nej, jag blir tydligen aldrig frisk.

I Tyskland är det inte många som har micro.
Dom är tydligen farliga. Lite radioaktiva sådär.

Microvågsugnarna alltså. Inte Tyskarna.

I never thought I'd miss you.
But I do.
It's as simple as that.
Come back to me.

Blogguppehåll pga. Flunsa.
Inget Österreich för mig.
Om jag är ledsen? Det är bara förnamnet..

eftersom min hjärna (alternativt huvudet) tål ungefär 20min datortid åt gången blir der snabbinlägg. I form av tre bilder.



Ja men vad är det där för blommor då? Som växer och gror på vår framsida.



Fina.. eh, saker? Jag fick av Yvvis idag. Alles gute, alles liebe. Förtjänar jag tycker hon.



Fina, fina (och ikväll, trots motstånd från livet) mycket glada Yvonne.

Det var det. Nu ska jag börja läsa sjunde boken av Nesbö (gillar böckerna, grymt bra böcker. Förutom att han envisas med att ta död på folk. Dumt kan man tycka. Gillar man krim./deckare ska man absolut läsa böckerna om Harry Hole. Asbra. Men dom är inget för dom som vill fly in i en annan värld när man läser böcker. Nesbö är grym och alldeles verklig. brabraBRA böcker).

Är det bara jag som insåg direkt vems kläderna var?



Larz-kristerz flickväns såklart!
Solklart fall om ni frågar mig..

07.30 - Klev upp.
07.45 - 09.00 - Skjutsade kidsen till skolan, plockade upp Yvonne.
09.00 - 12.00 - Jobb. Gick hem 12.
12.00 - 16.00 - Sov.
16.00 - 16.30 - åt, läste.
16.30 - 20.00 - Sov.
20.00 - 21.30 - åt, läste.

Några frågor på det?
Ska fortsätta nu med dagens favoritsyssla. Sova.
Om jag är trött? Det är bara förnamnet..

Är det någon som vet vems flickvän som äger dessa kläder (alltså, det är Yvonnes maskeradkläder, men vems kläder är det egentligen)?



tihi^^

Yvonne - men vars köper man biljetter till det då?
Jag - ja men i den där biljettaffären. Den i Zeil-gallerian du vet.
Yvonne - mm..
Jag - där vi köper alla biljetter.
Yvonne - jag vet inte. Jag brukar bara låtsas att jag vet vilken det är men jag har ingen aning!

Så sitter hon bredvid mig när jag skriver. Påstår att det är synd om henne. Jag undrar varför.

Yvonne - men för att jag inte förstått vars den ligger..

Jo, mycket synd om dig Yvonne..

Det här är mina systrar;



Den blonda, hon heter Linda. Hon är äldst, påstår dom. Ibland är hon så gammal att jag undrar om hon och aahka (farmor) växte upp under samma årtionde. Men så förvånar hon en (särdeles förvånad blir man dock inte längre) med att åka buss på barnbiljett och vara lika förvirrad som en 14 åring. Linda är 5 år äldre än mig (säger dom) och har alltid, på sitt sätt, tagit hand om mig. Jag kallar henne åabpa, och hon är tjidtjie till 2 helt underbara barn. Jag har alltid sett upp till henne, och jag vet att hon alltid finns där för mig. Linda är en sån som man läser om i serietidningar. Hon hoppar in i fel bil när hon handlat på Ica, glömmer sällan snusdosan, men har svårt med födelsedagar eller att veta sin egen ålder. Kan hoppa ut ur bilen för att tanka, men åka iväg igen utan att ha fyllt på en enda droppe bensin. Hon är klok, otroligt vacker och den mest förvirrade människan jag känner (ja, inklusive min far). Linda har frågat Dogge Doggelito efter tamponger på Konsum och försökt gå och lägga sig i aajjas (morfars) lastbil. Linda har stöttat mig, knuffat omkull mig, betalat och kört mig. Hon ställer alltid upp och har världens största hjärta. Hon glömmer saker, allt som oftast, och är skrämmande lik aehtjie (pappa). Linda är skitkort och jag kan inte låna hennes byxor (men tröjor går bra). Ibland gör hon mig tokig (som systrar ska), men jag vet att hon älskar mig. Alltid och jätte mycket. Speciellt som jag vet hur man känner för sin första lillasyster..

Marika (den andra flickan på bilden. Hon som ser ut som en.. boll). Min första lillasyster. Hon som jag inte kan beskriva med ord. Den människan jag älskar mest av allt på denna jord. Hon var min första lillasyster. Hon är kärleksfull, Marika. Och den vackraste flickan jag känner. Både inuti, och utanpå. Smart och omtyckt. Marika bär känslorna utanpå kroppen, och ibland blir hon sårad för att hon älskar så mycket. Marika är dum-smart och ibland naiv. Hon dregglar mer än en hund och låter som en noshörning. Marika är den gosigaste jag vet, och snor inte mina kläder så ofta som man skulle kunna tro. Jag älskar henne så det gör ont ibland. Det är läskigt, henne skulle jag göra precis vad som helst för.
Precis. vad. som. helst.

Så är dom helt sjuka i huvudet. Mina systrar. Dom finaste i världen och dom som får mig att känna mig älskad och uppskattad varje dag. Vi har en till syster också (och en bror). Celina (heter systern, inte brodern) och hon är pyttesystern. 6 år och växer så det knakar. Större än 7-åringar (påstod hon idag när jag ringde) och även hon otroligt lik min far (han har starka gener den där mannen). Glömsk, bestämd, envis och en otrolig glädjespridare. När jag är lite ledsen och längtar hem, då ringer jag till Celina.
När hon säger; Jag älskar dig åabpa och saknar dig jättemycket-när-kommer-du-hem?" då blir jag tårögd men ler ändå. För att hon älskar mig, för att hon saknar mig och vet att jag, fasten jag flyttat långt ifrån henne, älskar henne också. Hon är klok, min lillasyster. Och väldigt modig.

Systrar, kan någon berätta för mig vad som är finare än systrar, så blir jag förvånad (ni får inte säga "barn" för det har jag inga och kan inte uttala mig om).

Det jag vill säga är; Linda, Marika och Celina. Jag älskar er. Tack för att ni hjälpt mig att bli den jag är idag.

Först och främst - Jessica hade rätt, det var en tusensköna (Jenny hjälpte mig med det).

För det andra så har jag upptäckt något. Varje dag mellan kl 16-17 har jag fått huvudvärk den senaste veckan. Inte så hemskt så jag inte kan tänka, men ont, så det spänner liksom. Jag ventilerade detta med Jenny och fick till svar att jag kanske bara behövde dricka kaffe. Att huvudvärk kunde vara att jag helt enkelt är koffeinberoende och att min kropp vill ha kaffe. Sagt och gjort, idag provade jag att dricka en kopp kaffe när huvudvärken punktligt infann sig för 20 minuter sedan. Vad hände om inte att huvudvärken släppte.

"Förargligt va?" Sa Jenny.

Ja. Förargligt är ordet.

Är just hemkommen från barnvaktandet. Det gick hur bra som helst. Vi har lekt mamma-pappa-barn, Madicken (hann även med att kolla på Madicken) och efter lunchen tog vi en promenad i det fina vädret. Vet inte hur varmt vi har det men över 10° är det definitivt. Lille A somnade i vagnen och jag och K passade på att leka ännu mer mamma-pappa-barn (fast denna gången "familjen-fyller-år" varianten) på bakgården medan lillebror sov. Helt underbar vårdag är det vi har idag här i Tyskland. Visst, jag förstår väl att det kommer bli kallare igen, men jag tänker njuta av solen och värmen så länge den varar.
Nu håller jag på och tvättar och ska snart äta innan det är dags för au pair-/ungdomsträff senare ikväll. Om jag hinner tänkte jag baka en kaka och bjuda på. Det är ju trots allt Samernas Nationaldag idag!


Vad är detta för blomma? Jag kallade den vitsippa men Yvonne skrattade och tyckte att dom inte kan blomma än. Må så vara att jag är urusel på blomnamn, men den är ju åtminstone vit!

Är just hemkommen från barnvaktandet. Det gick hur bra som helst. Vi har lekt mamma-pappa-barn, Madicken (hann även med att kolla på Madicken) och efter lunchen tog vi en promenad i det fina vädret. Vet inte hur varmt vi har det men över 10° är det definitivt. Lille A somnade i vagnen och jag och K passade på att leka ännu mer mamma-pappa-barn (fast denna gången "familjen-fyller-år" varianten) på bakgården medan lillebror sov. Helt underbar vårdag är det vi har idag här i Tyskland. Visst, jag förstår väl att det kommer bli kallare igen, men jag tänker njuta av solen och värmen så länge den varar.
Nu håller jag på och tvättar och ska snart äta innan det är dags för au pair-/ungdomsträff senare ikväll. Om jag hinner tänkte jag baka en kaka och bjuda på. Det är ju trots allt Samernas Nationaldag idag!


Vad är detta för blomma? Jag kallade den vitsippa men Yvonne skrattade och tyckte att dom inte kan blomma än. Må så vara att jag är urusel på blomnamn, men den är ju åtminstone vit!

Uppe igen. Dessa morgondagar verkar aldrig ta slut. Denna gången är det barnvaktsjobb igen. Ska ta mig iväg för att passa på två fina barn. Ikväll är det sedan au pair/ungdomsträff där vi ska göra pizza i kyrkan. Kankse inte precis inne i kyrkan, men åtminstone i församlingshemmet.
Heter det ens så? Jag kallar det liksom bara.. Köket.

Läste i Blondinbellas blogg att det blev uppror när läsarna fick höra att hon hade städerska. 20 år (eller är hon 21? Ingen aning faktiskt) och städar inte sin lägenhet själv! Man kan ju tycka att folk borde bry sig om andra saker, men det är typsikt Sverige. Allt ska vara jämnställt och städerskor är för töntar och överklassen. Jag gillar Tyskland. Jag gillar att varannan familj unnar sig en städerska. Inte för att dom är lata, utan för att dom har andra saker, viktigare saker, att lägga sin tid på. Jag kan tycka att det är smart. Varför inte anställa en städerska som städar ditt hem medan du är på jobbet. När du kommer hem har du då tid för dina barn eller dina vänner istället för att behöva ställa sig och dammsuga. Jag tycker det är okej med städerskor (plus att det skapar jobb vettja). Vill man betala en kvinna/man för att städa sitt hem så tycker jag att man får det. Vill man det inte, slipper man.
Men sluta för guds skull (eller för stackars Blondinbellas skull) att klanka ner på människor som anställer städerskor. När jag får ett eget hem skulle jag älska att ha råd med en städerska. En människa som gör det där tråkiga städandet. Dammandet och dammsugandet. När jag blir stor, då ska jag ha en städerska.

Men än så länge får jag nöja mig med att vara en städerska.

Dom REAR fortfarande ut dina kakor!
Nu är det dags att komma hit och inhandla en pall.

tihi^^

Jag undrar även varför min besökar-statistik sköt i höjden igår? Från 30 personer till det dubbla? wierd..

Ett sms kan göra så mycket.

"Du är den bästa åabpan i världen! och jag saknar dig så mkt :-( jag önskar att du var här <3"

Jag med lilla syster. jag med.

Uppe tidigt idag igen (inte lika tidigt som igår, men trött är jag iaf)
För idag ska vi iväg och kolla på en lägenhet. Vi kommer förmodligen inte att ta den (eftersom vi ogärna vill binda upp oss med en lägenhet innan vi ens har fått jobb) men det är bra att kolla marknaden. Och vem vet, vi kanske älskar lägenheten.

gottago

På torsdagar är det barntimmar.
Efter barntimmarna är det städning och sedan torsdags-öl.
Idag fick jag sällskap i min öl av Carl philipp.
Vi brukar med jämna mellanrum ha öl-kvällar. Vi körde en ikväll. men när han drog vidare hem till Annika bangade jag. Jag ville hemskthemskt gärna, men inte så gärna att det var värt att ta sig ut ur huset i denna kyla, trött som bara den och sedan se till att vara uppe kl 8.00 imorgon.
Nej, så pass förståndig har jag tydligen blivit.


Skål för torsdagar!

Från mellanblond utväxt till..
Ja kalla det vad ni vill, nöjd är jag i alla fall!

Jag är uppe.
Det regnar.
Om 30 minuter ska jag gå till bussen. Det enda braiga med att det regnar är att snön då försvinner. Fast Elias upplyste oss alla om att det blir Schnee på Samstag (han lyssnade på nyheterna. Mitt lilla underbarn. Samma barn som påstod att hans mamma kan spela basket. Oklart var han fick det ifrån då Jenny inte precis kan kallas för basketproffs.)
Jag ska i alla fall iväg och passa två av mina favoritbarn från kyrkan (ja dom är såklart inte från kyrkan men brukar komma på måndagar) någon timme. Dom är söta och rätt små. Efter det ska jag städa och sedan blir det kyrk-jobb. Ikväll ska jag träffa Carl philipp. Oklart vad vi ska göra, men det blir inget vilt.

Eftersom vi ska kolla på en lägenhet imorgon! Ascoolt!

Sa jag förresten att jag ska åka hit;



nästa helg. ;P

Några frågor på det?

Jag är en sån där som gärna tar kort på roliga saker jag ser. Jag är en sån som tänker "det här ska jag blogga om" eller "den här bilden ska jag skicka till den eller den personen".
And do I? Nope. Dom hamnar på mobilen tills jag pluggar in den i datorn sådär tre veckor senare och då laddar över alla "blogg-bilder" jag har. Men då är det inte lika roligt längre, och verkligen inte lika up to date.

Som den här bilden;



Den var meningen att skickas till Maria (Marre, lille katt) eftersom jag förknippar Prinzen-kexen med henne (inte för att hon är ett fat-kid utan för att en gång köpte hon en hel rulle som hon sedan lämnade i ett, vad hon valde att kalla det, godis-skåp hos Yvonne)
Dom var på REA.
Jag tyckte tydligen det var roligt.

eller den här bilden;



Förreställandes Philadelphia.
Med choklad i!!!!
Alltså Tyskland tar ju priset. Det finns ju redan något som heter (Ja vad heter det nu då? Det där som Jannie åt på macka när hon var liten. Remember Jannie? Choklad.. Typiskt Tyskland.. Fasiken måste jag verkligen springa till skafferiet för att kolla upp vad det heter. Nejdu, risken är att jag fastnar i kylskåpet då. Råkar ta en bit kladdkaka. För stor risk. Jag får lämna namnet upp till er)
Vars var jag..
Just, MÅSTE dom stoppa choklad i PHILADELPHIAN också?!? Va?
Ja. Tydligen.

Se, inte lika kul som det hade varit om jag bloggat om bilderna direkt. Då hade jag kommit på något smart att skriva. Något roligt och intressant (lika intressant som Anders tycker att antikrundan är. Och nej, jag är tyvärr inte ironisk.)

Tänkte även att ni skulle få se min hårfärg som Annabanana önskat, men det får bli när håret är torrt och en aning tillfixat. Åtminstone.
___________________________

Herregud! Jag kommer verkligen inte på vad det heter! Den chokladen folk har på mackor (som jag aldrig smakat då det är nötter i) Jag tror jag blir GALEN! (hjälp mig nu så jag slipper gå till skafferiet)

Jag - haha! Jag trodde jag såg en ko men det var en människa!

Emanuel - såg du en död ko? Rörde den på sig?

Elias - Döda kor kan inte röra på sig..

(efter en minuts tystnad)

Elias - fast om man tar en spade under kons mage och sedan hoppar på spaden, då rör den på sig!

Jag tänkte berätta om våran lördag.
Jag, Yvonne och Izabella skulle ut och dansa (och det är inte jätteofta vi gör det). Denna helgen var det Club einhunderteins (en gång i månaden är det nattklubb i Japan tower) och vi bestämde oss för att pallra oss dit. Träffades hemma hos Izabella och beställde en taxi till 22.20 som kunde ta oss till Japan tower. Lagom tidigt tänkte vi, lagom för att slippe köa i tusen år och kanske bara en halvtimme. När vi väl kom dit inser vi att kön är en kilometer lång (jag skojar, nästan, inte) men vi är fortfarande positiva och faktiskt beredda på kö (vi hade hört att det alltid är mycket folk som vill in och alltid kö) så vi ställer oss tappert i den milslånga kön. Efter 10 minuter kommer en man och ropar att det förmodligen inte är någon idé att vi köar. Vi ser hur några ger upp men vi tittar på varandra och nickar. Vi ska komma in, kosta vad det kosta vill. Efter 30 minuterbörjar vi frysa, men vi rör på oss! (det visar sig sedan bara vara människor som hoppat ut ur kön eller tryckt ihop sig mer pga rysskylan som ven runt våra strumpbyxeben)
Efter 50 minuter har vi kommit så nära att vi kan kolla in i receptionen (nattklubben är ju uppe på typ.. inte vet jag, 15 våningen så den ser vi ju inte) och vi ser hur folk strömmar in.
På andra klubben bredvid.
Dit vi vill, går det in ungefär3 människor / tionde minut.
Ur VIP-kön.
Mannen kommer tillbaka och ropar att dom inte släpper in några om det inte går ut människor. "Versuch nochmal um halb Zwei!" In my ass. Jag ville gråta, Izabella var arg och Yvonne vägrade ge upp. Nu hade vi stått i kön 1 timme och vi kunde inte längre känna våra ben (fattar ni att det var -5° i Frankfurt denna natt och det är kallt det! Vi lyckades övertala Yvonne att åka någon annanstans. Arga och förfrysna gjorde vi så, hoppade ur taxin och gick med bestämda steg mot Travolta. Måste jag säga att kön var lika lång som till Eifeltornet? Vi frös ihjäl och tänkte att vi kan ju iaf gå och ta en drink på Diamonds and pearls och stapplade dit. Dörren var låst, vi ringde på, en man kom och tittade beklagande och sa att det var fullt. Vi ville gråta, Izabella gick hem och jag och Yvonne tog en taxi till Sachsenhausen. Drack drinkar och var bittra mestadels av kvällen.

Kul blev det (inte) denna lördagskväll.

Nästa gång ska vi vara där kl 21.00 när dom börjar släppa in folk. Alternativt betala någon att stå i kön åt oss. Kan vara lätt värt.