Angie

Hur ska man kunna förklara för någon som inte vet vem Jonas var?
Ska man skriva om sådana saker som är självklart. Som att han föddes den 3.de Januari 1990. Att han gick i Funäsdalens skola och sedan gymnasiet i Falun. Att han var stolt same, och älskade fjällen och renarna. Att hans älsklingsplats på jorden var Mittåhammran och att han, trots det stora tillbudet av renkött i frysen, älskade fryspizza och hellre köpte snus än toapapper.

Jonas var så mycket mer än allt det där. Han var varm, ville alltid kramas och fick även den mest buttraste människa att skratta. Jonas älskade att klä ut sig, detta resulterade en gång i att vi gifte oss han och jag. Tyvärr fick jag inte vara bruden, utan fick stå som brudgum medans Jonas gick bredvid mig med Åsas gardin som slöja. Jonas kunde göra mig galen, precis som mina andra syskon ibland gör mig tokig. Precis som det ska vara när man har växt upp med varandra, och älskar varandra sådär som vänner och syskon gör. Jonas är saknad av så många, och alla har ett speciellt förhållande med honom. Det enda som får mig att försöka leva vidare är att jag vet att han aldrig kommer försvinna. Han finns i hela mig, han finns i mina syskon och i mina vänner och min familj. Jonas hade en vacker själ, och hans skratt kan jag fortfarande höra. Jag behöver bara blunda, så kan jag se honom framför mig, och jag vet att han visste hur mycket jag älskar honom.

Du var så poetisk
och nu går du i en annan värld
Jag tror den kallas himlen
och jag har aldrig varit där
Men när jag ser på alla stjärnor över
himlen
så önskar jag att du var här
Och nu kan jag bara säga

Kom tillbaks
Den här världen är så underbar
Kom tillbaks
Hela världen var så underbar
Och det kunde lika gärna varit jag
Lilla Fågel Blå

Vi var så unga och vi kunde inte säga stopp
Fast världen föll som ett korthus
när vi försökte klättra opp
Och vi fick aldrig säga hur vi älskade
varandra
som bara vänner gör

Jag ska sova nu. Ska jag tvingas till att gå igenom detta behöver jag sömn. Sömn så att jag orkar ta hand om mina fina syskonbarn imorgon. Så jag orkar fortsätta jobba mig igenom detta. Imorrn ska jag skriva, skriva så alla förstår vilken vacker människa Jonas var, och vilket stort tomrum han har lämnat efter sig.