Pictures of you, pictures of me. Remind us all of what we used to be
Så tvingar jag mig själv. Ibland. Att stirra på bilder på dig, minnas. Fem minuter, högst, klarar jag av. Sedan slutar jag. Fortsätter låtsas som att det inte är sant. Jag vet att jag sticker huvudet i sanden, att jag flytt från en stor del av min sorg. Men vad annars ska jag göra.
Du var min vielle.
Och att förlora dig, är det värsta som har hänt mig.
Konstigt ändå, att livet går vidare. Jag fortsätter andas. Jag skrattar, älskar och gläds. Glädjer mig för människor jag träffat, och människor jag ännu inte sett.
Jonas för i helvete, hur blev det så här?
Och när kommer det en dag då jag inte tänker på dig en endaste gång?
För jo, jag vill att det ska komma en sådan dag.
För ibland, ibland orkar inte ens jag.
And you will always live on. Our memories will fade, but never disapear. I will keep on living, not the same, and not complete, but I will live. For you, and because your death will not be in vain. Your life matters, and so do we. I love you, for ever.
Du var min vielle.
Och att förlora dig, är det värsta som har hänt mig.
Konstigt ändå, att livet går vidare. Jag fortsätter andas. Jag skrattar, älskar och gläds. Glädjer mig för människor jag träffat, och människor jag ännu inte sett.
Jonas för i helvete, hur blev det så här?
Och när kommer det en dag då jag inte tänker på dig en endaste gång?
För jo, jag vill att det ska komma en sådan dag.
För ibland, ibland orkar inte ens jag.
And you will always live on. Our memories will fade, but never disapear. I will keep on living, not the same, and not complete, but I will live. For you, and because your death will not be in vain. Your life matters, and so do we. I love you, for ever.
Comments
Trackback
Iehtseles maana. Eahtsam datnem, tjf <3