Angie

Det märks runtom mig att jag börjar bli vuxen. I sommar ska jag på ett bröllop till mina vänner och för bara en vecka sedan blev en av mina barndomsvänner mamma till en liten pojke. Det är helt sjukt, jag tycker att vi nyss var bara barn själva, och nu sitter vi och pratar om att föda barn och gifta sig och allt jag vet inte vad. Josephine (som fått barn. Nu när jag tänker efter är det ju faktiskt en annan Josefins bröllop jag ska på i sommar. Är det något med namnet måntro?) har jag inte sett på länge (en snabbis i somras bara) men hon är en av de vänner jag fortfarande har i mitt hjärta. Idag hade jag lyxen (medans lille Melvin sov) att få chatta en lååång stund med henne. Om hur det var att föda, att det är läskigt att vara mamma och hur dom kom på vad han skulle heta. Jag önskar så mycket att jag kunde åka och hälsa på dom, men jag får ju skylla mig själv som bosatt mig här.

Jag är i alla fall så glad för Josephine och Mattias skull. Och jag är glad för pratstunden jag nyss fick och hoppas jag kan komma och hälsa på i sommar.


Gammal bild (sommaren 2008) på mig och Josse. Jag saknar dig!